Sunday
Hela lördagen spenderades i Göteborg med jobbet så söndagen var bara min, härligt. Jag fick ligga och dra mig till säkert halv nio innan morgon kaffet kom in, sen fortsatte slappandet fast i soffan med lite aropresskaffe och Breaking Bad. Runt klockan 12 hade jag samlat energi och motivation nog för att gå ut och sätta mig på balkongen och köra 2 tröskelintervaller. 2x10 var precis lagom efter förkylningsförslappningen, jag måste verkligen ta tag i träningen då jag inte kört ett enda vettigt pass 4or sen jag var i england, kass!
(här är tortyrkammaren)
Maria var lite rastlös på eftermiddagen så det blev en utflykt till Ittala outlet i Höganäs, bra val eftersom vi båda får lön i morgon, suck! Dock var det skönt att få komma ut lite.
Nu har jag nyss klämmt en halv annanas som uppladddning för sängen, kan behöva lite vitamin C och sömn, det blir en spännande vecka som kommer.
peace.
Laddad
Sist skrev jag om motivation vilket det kan vara ont om såhär i vintertider. Jag avslutade med lite materialmotivation och idag gjorde jag slag i saken och beställde min nya landsvägscykel genom ProjectOne.
(de 4 färgerna som kommer sitta lite här och var på nya åket)
Cykeln kommer inte bli någon färgsprakade kreation som ni ser men den kanske kan flyga under radarna. Det får jag se om 40 dagar, först ska den byggas och lackas i USA, sen är den min och då kan tussilagorna komma.
Eftersom min hals och mina bihålor fortfarande surar lite när jag tar i på riktigt tänkte jag ge de vad den vill ha ikväll. Tjockaste tänkbara huvtröjan åkte på och likaså lite norsk trashrock så att benen fick något att hålla takten till. Jag har hört storys om den "gamla goda tiden" då man satt och körde på plåtrullar och höll kadens till en manometer, tack gode gud för moderna metoder som WiFi, spotify och riktigt bra hörlurar. Det blev i alla fall ett riktigt svettigt pass på lagom mycket watt för att bränna ut det sista av eventuella bakterier i näsa/hals. Tröjan vägde som en dykardräkt när jag var klar, härligt.
Smakade den här rackaren i kväll och jag blev inte missnöjd, härlig barleywine med fin fräsch beska.
Tack och godnatt.
Längtan
Det är söndag morgon, jag sitter i soffan och tittar ut på Helsingborg, det är grått, mulet och två plusgrader. Snön ligger lite sporadikt utslängd på hustaken och gathörnen, vinden drar i husknutarna och lämnar ett spöklikt ljud efter sig. Cykelsäsongen 2013 är så fruktansvärt långt borta just nu, men mellan mig och den gråa utsikten står en vit testcykel på min balkong. Motivationen till att klä på sig 3 lager kläder, vinterskor och skoöverdrag vilket är en halmtimmes jobb sen ge sig ut i det gråa blåsiga slasket för att få göra det roligaste man vet finns inte. Missförstå mig rätt, vintercykling med torra vägar och solsken kan vara underbart men de här 50 nyanserna av grått som råder får mig att vilja stanna i soffan, pressa en kopp kaffe och bara glömma att jag någonsin var intresserad av cykling.
(Bilden är lånad av http://www.rapha.cc)
Sen finns det företag som Rapha som säljer cykelkläder som för en oinvigd inte ser mycket ut för världen. Jag har aldrig ägt ett Rapha plagg men förstår av de som gör att kvalitén ska vara fenomenal. Nu ska vi inte fördjupa oss i deras produkter utan i något annat som jag är väldigt intresserad av, marknadsföring. Rapha har verkligen lyckats att sälja sina kläder med en känsla, den känslan vi alla som någon gång cyklat på en landsvägscykel har kännt. Lyckan som finns i "the perfect ride". Den där dagen då allt stämde, vädret var rätt, polarna var med, benen och pumpen var urstarka och du kunde attackera i alla backar till och med fikat/lunchen var bra.
För att orka sätta sig på en den vita testcykeln och göra något som enbart gör ont och är jobbigt för både kroppen och hjärnan behövs massor med mental motivation och då är drömmen om "the perfect ride" riktigt bra att plocka fram. Att få glömma att det är två plusgrader på balkongen och du sitter i ett gammalt ribbstickat underställ som är noppigt, jävligt och antagligen borde blivit slängt för två säsonger sedan och bara drömma sig bort till en varm sommarkväll i en lång uppförsbacke med polarna är underbart. Alla vill visa sig starka men wattmätaren på den vita testcykeln säger att du är starkast, bara du inte släpper på trycket i pedalerna. Stå ut med smärtan och det stinkade kliande understället och bara kör igenom minutrarna, belöningen kommer. High fives i toppen av backen till den som var först upp, ryggdunkar och axelklappar till den som inte var lika stark, alla är lika glada oavsett dagsform och vägen hem består av mycket skratt och krigshistorer från tidigare sammandrabbningar i samma eller kanske värre backar, vem vet? Ingen bryr sig om fakta, en story är en story och en dag som denna kan allt vara sant. Lyckan över att ha pressat ur sig allt man har och äntligen få ta av sig understället och ställa sig i duschen är tillräcklig för tillfället men längtan till sommaren är stor, man ska bara hålla ut och pressa på allt vad det går! Hej och hå!
Eller så köper man sig motivation, det har ju fungerat tidigare säsonger!
Det kommer bli en bra sommar med massa äventyr om jag känner mig själv rätt.
Jobbet
Jag fick ju ett nytt jobb direkt efter årsskiftet vilket var jävligt skönt då väggarna hemma i lägenheten kom närmare och närmare för varje dag. Jag är kvar i cykelbranchen vilket är skönt då det är det jag kan bäst och varit i hela mitt yrkesverksamma liv.
Numera är det på Trek Sweden i Halmstad där jag är innesäljare och håller i undervisning för våra handlare i både ditt och datt. Det är riktigt roligt och omväxlande. Jag har sköna arbetstider och trevliga kollegor, som Johan här oavnför som visar hur bottenfrusen dammen utanför kontoret är. snyggt! Mino Såg ni på inlägget från england.
Ikväll blev det 3 slaktiga långa och hårda intervaller, benen ville kräkas och ramla av, precis som det ska vara.
sov gott!
Träningen
Våren 2012 var jag sjukt laddad och ganska bra tränad, men sen gick allt i stöpet och det blev noll långlopp.
I år ser rutinerna riktigt tighta ut och jag jobbar för ett företag som planerar, gärna månader i förväg för att allt ska gå så smidigt som möjligt, det gillar jag. När jag var arbetslös la jag mina sista surt förvärvade pengar på en Monark testcykel med puls, kadens, tid och WATT!!! The holy graal om man vill hålla koll på vad kroppen står pall för och nu var den min. Benen är färdig gymmade nästa vecka för då går gymmkortet ut så nu på onsdag och nästa är de 2 sista passen sen kan man nästa börja lukta våren. Det var ljust ända till halv 6 i kväll, härligt!
Såhär ser det ur om kvällarna, korta-hårda och långa-hårda intervaller ute på min inglasade balkong med massa med härligt träningsmotivation i huvudet. Det ska åkas fort i långloppscupen i år, det ska svida och vara roligt på den nya hojen som dyker upp om en månad.
ikväl blev det en halvtimme på 210-220 watt, kroppen var lite seg efter england och en vilohelg så den fick mjukstarta, så mår jag bättre i morgon blir det 5x4 minuter på massa sköna watt.
sovdags snart, längtar
Trevligt
Eftersom huvudet, näsan och halsen inte känner sig så värst latjolajban belv det en helg utan träning, med englandsresan på det har det nu varit en hel vecka utan träning. Kanske skönt för kroppen då det är dags att växla upp lite i intensiteten nästa vecka.
Marias föräldrar har vart bortresta ett bra tag och vi har tagot hand om deras bil, nu var det dags för den att placeras tillbaka på sturup så vi passade på att göra något roligt i Malmö. Det blev eko-veggo-brunch på Chez Madame som var jävligt smarrigt, kaffe och spirulina juice till det, något jag helt klart kan vänja mig vid. mmm
Sen vidare mot Ilva och Ikea, vi har ju en hel del belysning kvar i lägenheten och för det krävs det lite funds vilket varit jävligt ont om på sistånne. Dock fick jag reda på i fredags att jag får min A-kassa, bättre sent än aldrig. Så nu kan vi äntligen börja kolla på inredning igen. Hurra. Tyvärr finns det väldigt få snygga väggmonterade sänglampor under 2000:- som inte fästs med nån dum IKEA knipklo-arm-grej... suck.
Vi pallade inte mer efter IKEA så vi köpte semlor och åkte hem till mina föräldrar. Jag fick med mig allt mitt barndomslego som legat i deras källare hem, det är fan MASSOR så jag hoppas dom är glada att jag hämtat det. Nu ska jag bara få upp det på vinden utan att börja leka med det, nämde jag att det är MASSOR!!! säkert 100 liter, my gooood!
Resten av kvällen har gått ut på att sortera cykelkläder, Behållas, säljas, arkiveras och brännas. Ligger massa grejer på HappyMTB, kolla kolla kolla, fast 2 par byxor är redan sålda, neeto.
Nu är jag nöjd och glad, det ska bli kul att jobba lite i morgon dock är jag lite rädd för min inbox som jag inte öppnat på en hel vecka, the horror...
BikeFit 1.0
Jag är nyligen hemkommen från ytterligare ett äventyr, eller äventyr och äventyr, det blir ju alltid ett äventyr när ja är med.
Vi började måndag morgon med en produktpressentation av Shimano på ett hotell inte långt från kastrup, spännande med ny ultegra Di2 grupp och nya XTR carbon-tub-hjul. Sen vidare mot flygplatsen, fram till checkinautomaten... fuck! Gissa vem som har glömt sitt pass, jo jag! Några få minuters överläggning med SAS personalen drar jag till Malmö för att fixa nytt tillfälligt pass hos polisen. Taxin väntar snällt utanför och kör mig tillbaka och jag hinner tillochmed med rätt tåg tillbaka till kastrup. När jag kommer fram har min incheckning stängt så jag får ta min stora duffel som handbagage och sätter av igenom säkerhetskontrollen, ut med schampot i en jävla fart sen mot passkontrollen som är hundra meter lång. Jag armbågar min igenom kön, får min stämpel och kutar så in i helvete mot min gate som är längst bort och missar planet med 30 sekunder. Efter att ha suttit och vilat en stund, hämtat andan och sett mitt plan lyfta beger jag mig mot ombokningen. Mitt ärende har tydlingen egagerat en hel del personal så dom tycker lite synd om mig och bokar om mig till planet 3 timmar senare helt gratis. supersnällt. Sen kan resan mot Milton Keynes börja... herregud.
Jag var framme på hotellrummet strax efter midnatt efter att en kille som heter Ali hade kört landsbygdsrally med mig from busstationen. Min kollega Mino som åkte med planet jag missade hade varit på plats ett tag så vi smsade godnatt och somnade. vilken jävla dag...
Morgonen började friskt, frukost och en kalldusch, varmvatten har dom inte uppfunnit ännu sen iväg till Trek HQ vilket var en riktigt häftig byggnad, lik vårt kontor i Halmstad, mycket polerad betong, stål och glas. UK lagret som dom har i samma byggnad var inte att leka med heller.
Kursen leddes av Jes och Wayne från Trek UK, riktigt sköna killar med koll på läget. Förmiddagen var teoretiskt och handlade mest om att lära känna kunden och intervjuteknik för att få ut så mycket information som möjligt utan att vara ohövlig eller låta det ta för lång tid. Eftermiddagen var det dags att hoppa upp på cyklarna och börja trimma till varandra. Böjlighet, balans och eventuella skador skulle granskas, jag hade tur som som fick min kollega Mino, han har kört motorcross och har knappt en rak linje i kroppen. men efter lite måttande med laserlod och vanligt lod satt han faktiskt väldigt fint. Det ska bli kul att få fitta hans räser inför sommaren då han knappt fixar att cykla i mer än 2 timmar med sin dåliga höft. Mig däremot var det inget direkt fel på, rak som en spik och böjlig som en kobra. gött.
Här är det Scotts tur att hoppa upp på en duktigt feljusterad Domane 6.9, även han satt som en kung till slut trots taskig rygg och axlar.
Kvällen avslutades med gemensam middag på hotellet, halv tio gick det inte att vara vaken längre, huvudet var fulllt av intryck så det var skönt att få somna.
dag 2 började med en riktigt djupdykning i kroppens anatomi med lite praktiska inslag. Det var väldigt intressant med otroligt mycket information, det känns som om det är något jag behöver fördjupa mig lite mer i och typ köpa Phils bok eller något.
Efter lunch var det dags att hoppa upp på cyklarna igen och prova de sista djupgående momenten vi gått igenom, klossplacering, hålfotsstöd och styrjustering. Knäviklarna jutserads med laserlod så att allt såg rakt och snyggt ut.
Dom som inte han klart fick fortsätta morgonen efter så hela sista dagen spenderades med att finjustera. Eftersom jag jobbat lite med BikeFit innan var det inget som var direkt främmande för mig men dock något jag vill lära mig mer om hoppas jag får praktisera mer också. Det var en lärorik resa på alla sätt, inte bara ur bikefit synpunkt, man ska inte glömma passet eller åka till england på vintern, jag fick inte en enda varmdusch på hela veckan men jag har träffat många trevliga människor. Massor att sätta in på kunskaps och upplevelsebanken. Jag hoppas jag får gå steg 2 i kursen i spetember, det skulle vara fantastiskt. Så är det någon som behöver en BikeFit är det bara att hojta till. jag behöver öva!
Eftersom jag frusit konstant i 4 dagar och bara duschat kallt samt bara fått vittbröd och pommes att äta så känner man sig lite kasslig, längtar upp på monarken, hoppas på ett pass i morgon.
hej hej
