Multivitamin

Gårdagen var en seg dag... började fint med kaffehaveri, men Matti styrde upp det snyggt så alla fick fyllda koppar

Sen fortsatte det att regna och regna och regna ändra fram till kl3. När jag satt på tåget hem såg jag att det började torka upp lite, efter lite telefonkonverserande med Maria bestämdes det att jag skulle ut och dänga i skogen idag, HURRA. jag var hemma 18.55 efter en tempoväxling till cykel på knutpunkten sen ett snitt watt på 680 upp till min lägenhet. 19.15 var jag ombytt och iklickad sen fanns det ingen hejd längre.

Den här cykeln vet inte hur man kör långsamt, kul för mig. En lugnt glidarrunda blev rena slakten av mina ben men det roliga är att överkroppen är hur pigg som helst även fast benen känns som om dom ska trilla av. Precis så jag ville ha det.

Sen är det något magiskt med vårsolen, den värmer så fint när den väl är uppe, så fort den går ner kommer röken ur munnen som ett paket på posten, men vackert är det.

Det blir långrunda i kväll då jag hoppas komma ut lite tidigare.

Påskhelgen började riktigt bra. Jag och Maria tog hennes premiärrunda på nya MTBn och det gick riktigt bra. Under rundan fick jag sms om att syrran blivit mamma och jag morbror, fräckt och riktigt gullig unge. Bilder kommer sen.

Vi packade snabbt ihop oss och drog iväg mot K-town. Kvällen spenderades med att proppa i sig mat och umgås med Marias släkt, mycket trevligt.

Som sig bör började lediglördag med mys, morgonkaffe och långfrukost som var mer som lunch. Marias föräldrar dukade upp allt möjligt gott!

Efter en runda på stan med fika och köp av lyxlurar sitter vi nu i soffan och tittar på Zlatte och dricker öl.

Glad påsk på er

 

 

 

 

Alla bra cyklar har långa namn.

På tåget hem insåg jag snabbt att det skulle bli en sval men klar och torr kväll och jag visste att det stod en helt ny cykel i mitt vardagsrum som jag ville ut och smeka lite i skogen. Cykel kläderna åkte på kvickt som satan, GPSen hade jag inte hunnit montera så den fick stanna hemma och jag höll nästan på att glömma vattenflaskan sen bar det av rätt ut i skogen.

Epic Experten är inte lika exkusiv som S-works Epicen, dvs att den har kolfiber framtriangel med baksvingen är i aluminium vilket jag trodde skulle kännas tungt och klumpigt men snarare tvärt om. Vad som är unikt är Specializeds Braindämpning vilket är en otroligt rapp självlåsningsmekanism som sitter i både fram och bakdämparen.

(Är det Mike Sinyard tro?)
Min cykel är lite pimpad med Sram XX bromsar, reglare och bakväxel samt en singelklinga från Hope. Soffan som följde var en ruggigt tung Phenom comp 143mm sadel med cro-mo räls och en alustolpe, detta byttes ut mot en 3T Doric cabronstolpe och en Phenom expert 130mm carbonsadel som var ruskigt skön. Jag ber som ursäkt för knoglamporna på stolpen och styret men det blir snabbt mörkt så här års.

Efter en rätt hård men kort tur vill jag aldrig köra HT i skogen igen, Epicen äter rötter och sten och skiter ut slät fin skogsväg. Dämparna och de stora hjulen smyger nätt och fint över det mesta man kastar framför den, små hopp landar den mjukt utan kraftförlust och låter mig fokusera på att lägga press på pedalerna, för man vill bara köra fortare och fortare. Det enda jag inte riktigt vant mig vid var de stora hjulen och det breda styret så i tighta passager och snäva kurvor åkte jag av lite men det kan vara en vanesak, vi får se.

Ska ut och kötta ännu hårdare i morgon, nu vet jag att den tåler det. yeah!

godnatt!